Iggy 4-ever av Hanna Gustavsson
Bättre än ”Nattbarn”
Karaktären Iggy syntes redan i boken ”Nattbarn” som belönades med Urhunden för 2013 års bästa svenska seriebok. Den var okej, tyckte jag som lånade den på bibliotekets för något halvår sen, men Iggy 4-ever är faktiskt bättre.
Den är roligare och känns – för mig – mer igenkännbar. Detta är fjortisar det handlar om, och med det kommer inte direkt vuxenhet eller full koll. Och helt utan makt över stora grejer som pengar och skolan. Den här är lite mer kul när den belyser detta faktum på olika sätt.
I början av boken känner jag aversion mot dessa tjejer. De är så självupptagna, deras behov är i centrum av allt. Det enda de vill ha är kortsiktig underhållning, pengar och noll ansvar. Men nånstans vaknar ändå minnet hos mig av hur det var att vara 14. Man orkade bara inte bry sig.
Det som händer sker på ett lågmält sätt, händelser faller efter varandra på ett som det verkar, slmupmässigt sätt och sammanhangen blir klara först efter att läst en bit. Då visar det sig att inget var med i onödan. Detta är vad Iggy, 14 år, är helt enkelt.
Arbetsmoral, eh.. nja.
Hotfulla personer som finns i ens skolpliktiga arbetsmiljö som man inte kan välja bort.
Den här boken var underhållande och fick mig att minnas mycket från min fjortistid, trots närvaron av smartphones och socialmedia.