Freud hittade på psykoanalysen och har haft stort inflytande på hur man har trott och hur många än idag tror att mänskliga psyket fungerar. Och startade – såvitt jag vet hela idén med att prata som terapi? Skäl att läsa en serie om Freud tänkte jag.
Freud
Text: Corinne Maier
Bild: Anne Simon
NoBrow 2014
Förlaget NoBrow har gett ut en vacker serie om Freud, utgiven både 2012 och 2014 – och nu blev det äntligen av att läsa ut den. Det var svårt för mig, då jag har svårt för Freuds teorier – och den här boken.
Surrealistiska bilder
Freuds liv spände från 1856 till 1939 och boken skildrar hans liv. Bilderna är helt fantastiskt vackra, i grönt, gult och rött. Det är en levande mjuk gestaltning, där fragmentariska bitar i Freuds liv livas upp med surrealistiskt bildberättande. Boken är någon mening som en dröm, osammanhängande och suggestiv. Men i bokens röra och charm förtydligar och förhöjer också det som jag har svårt för hos Freud.
Han är inte egentligen nyfiken på att undersöka verkligheten med en neutral vetenskaplig metod. Det vill säga han utvärderar inte om hans metod gör att 1) folk mår bättre 2) om hans idéer verkligen är en beskrivning av hur människors psyke fungerar. Men hey, gjorde nån det på den här tiden?
Om vetenskap och historia – detta står inte i boken
Här vill jag sätta Freud i det sammanhang som bara nuddas vid i boken, det vetenskapliga. Den vanliga drömmen att tappa tänder betyder tex för Freud rädsla för kastrering. Det tycks inte finnas någon som på den här tiden sätter detta samband med att alla människor upplevt att att tappa tänder i sexårsåldern, och inget har observerat att hjärnan under sömnen arbetar sig genom olika minnen. Istället ges det i psykoanalytiska skolor en djupare mystisk innebörd.
Relevant är kanske att när Freud utvecklar sina teorier och sprider dem från 1880-1910 är det inne med mystik blandat med vetenskap, man har seanser, ger massage mot hysteri och mot sekelskiftet börjar flera psykoaktiva substanser spridas. Freud själv tittar lite på kokain, vilket även nämns i serieboken.
Det är också en tid där folk kan spärras in på våldsamma mentalsjukhus för att de är fattiga, avvikande eller fått barn utom äktenskapet. Och för att de har psykossjukdomar. Där kan plågsamma metoder som elchocker och kallbad användas. Det finns något sympatiskt med att Freud i den här världen säger ”inget är onormalt” och låter människor lägga sig ned och prata av sig. Men det verkar vara mildare problem, och klienter som betalar för privilegiet.
Det är kanske inte konstigt att hans klinik är populär. Hans berättelser är suggestiva och hans arbetssätt att klienten ska berätta och terapeuten lyssna, används än idag.
Freud anser att han ”vet” hur psyket fungerar, efter slagits av en insikt. Tex detta att han tycker att han kan tyda drömmar; vissa symboler, arketyper i drömmarna betyder något särskilt som är gemensamt för alla människor.
Psykoanalysen verkar redan från början dra till sig stora egon, som vill skapa egna följare/skolor i sin sanning.
Freud till USA
Freud kör såsmåningom en PR-turné i USA för psykoanalysen och blir en hit där också. Årtal för den turnen är dock oklar, den här boken är inte så inne på strukturera fakta. (1909 säger internet, Freud är alltså i 50årsåldern)
Det allra mest störande med Freud/psykoanalysen
Om man ska tro boken och vad jag läst på nätet: När Freud lyssnar på en patient lyssnar han inte på vad denne upplever och tycker på något neutralt sätt. Freud berättar – efter att lyssnat – vad som är sant och verkligt oavsett om patienten känner igen sig i det då Freud ”vet” sanningen.
Freud är en sagoberättare och inte vetenskapare, och den här boken belyser det. Samtidigt är författaren själv verksam psykoanalytiker och det märks i viss mening då boken inte tar något kritiskt grepp på psykoanalysen eller hur människans psyke fungerar utan författaren verkar liksom ett barn sitta fascinerad vid den store sagoberättarens fötter.
Samtidigt är boken förvånansvärt ytlig. När jag läser in mig mer på nätet, ser jag att boken inte alls nämner numer etablerade begrepp och arbetssätt som Freud införde, som förträngning av minnen och att associera under terapi.
Behållningen av boken är de vackra bilderna och bekräftelsen att psykoanalysen inte är en vetenskap.
Den ger också en överblick av Freuds egen livshistoria och i alla fall några glimtar av den värld han vistades i. Han flyr från nazisterna i slutet av sitt liv, lämnar Wien och dör i England 1939 av den muncancer som hans cigarrer gett honom.
