En universitetsprofessor och en uteliggare träffas – och ljuv musik uppstår.
Utkommen 2013. Epix förlag.Jag lånade den på biblioteket i Uppsala.
Bilderna är lite amatörmässiga, men kärleksfulla. Stilen skulle jag beskriva som tusch i konstskola/krokistil. Det vill säga att bilderna ser ut skissats fram, försöker vara realistiska och har mer streck än en klassiskt ritad serie. Detn det ger ett särskilt långsammare seriespråk. En svensk serietecknare som ritar åt det här hållet är Daniel Ahlgren i hans första böcker.
Jag själv har lite svårt att släppa frågan om det är ok med ett så ojämlikt förhållande. Skulle Dennis valt Chip om det inte inneburit att komma från gatan? Eller tänker jag så för att det är två män? Ok eller inte, boken är bra och känns ärlig. Och de verkar båda lyckliga. Trots allt. Det som dröjer sig det sig kvar efteråt är hur mycket Dennis luktade efter att inte badat på sex år.