Nosebleed Studios Stora Mangasamling
Catarina Batista, Natalia Batista, Alice Engström. Joakim Waller
Utgiven av Nosebleed Studio
Mitt projekt att utforska Manga fortsätter. Nosebleed Manga Studio gav mig ett rejält exemplar under Comic Con Gamex och nu har jag läst den.
För 13 år och uppåt
Det känns som Manga för unga – 13 år och uppåt. Tonfallet och ämnesval gör att det känns som unga som ritat för unga. Men inte för barn – det är lite för tonåriga teman för dem ibland, som alkohol, pojkvänner och ett eventuellt våldtäktsförsök i en midsommarserie.
Den har också många rittips och är den perfekta presenten för den tonåring som drömmer att bli Mangatecknare. Olika stilar som inspirerar och som visar att det går att göra svensk manga.
Nosebleed Studio: Fyra tecknare
Bra stories, vältecknat
Jag har som sagt ett inre motstånd mot Manga, det är lite för gullig stil och lite för tonårigt-ungt i det jag läst – men ju mer jag läser desto mer kan jag uppskatta hur skickligt och levande seriespråk det ofta är, som i den här boken. Det är välgjorda teckningar, och bra stories överlag . Personligt och med driven stil. Särskilt uppskattade jag de underhållande fantasibetonade berättelserna. De mer realitistiska var bra, men kändes för mig som inget nytt, utan som något jag redan läste i Starlet på 80talet. Men säkert kul för en yngre publik, precis som jag uppskattade Starlet då.
Börjar vänja mig vid baklänges
Och här var första gången jag lyckades relativt lätt läsa baklänges. Den här gången var det tillräckligt fångande för att jag inte frustrerat skulle slänga undan boken halvläst. Det är fortfarande lite störande att läsa rutorna och pratbubblorna i annan ordning, det blir gärna att läsa om sidan två gånger för säkerhetsskull – men nu glömmer jag i alla fall inte bort det och blir förvirrad av dialogväxlingarna.

Catarina Batistas vampyrserie: Söta helt distanslösa teckningar och riktigt berättarflow i kreativ serielayout.

Natalia Batista i en realistisk svensk midsommarberättelse. Fascinerande med svensk radhusmiljö i mangaform.

Alice Engström. Helt otroligt bildspråk, med vissa grepp som jag inte sett i ickemanga. Tillexempel: hur man använder raster på ett kreativt sätt – det uttrycker oro, dysterhet när det läggs över karaktären.