Justnu är det trend att göra filmer av tecknade superhjälteserier, och ibland även andra serier. Men det kan även gå åt andra hållet – en tecknad serie från film. Till exempel Lilla Fridolf, StarWarsserier eller Buffy. Mer sällsynt, men sker.
Serieboken Filmish är dock mer än så – detta är en faktabok om filmmediet, filmhistoria och filmvetenskap.
Jag fick några aha-upplevelser av den här boken. Seriemediet gör att filmens och filmhistoriens komplexa aspekter blir lätta att beskriva och förstå.
Filmish
Text & bild: Edward Ross
SelfMadeHero 2015
Jag tycker mycket om den här boken. Seriemediet fungerar utmärkt för att förmedla filmvetenskap.
Boken strukturerar på ett smart sätt upp filmens historia, genom att belysa den genom sju olika utgångspunkter: The Eye, The Body, Sets and Archietcture, Time, Voice and language, Power and ideology, Technology and Technophobia.
Boken samlar filmhistoriskt viktiga filmer och radar upp nyckelscener, begrepp och kulturhistorisk påverkan. Och det blir på ett sätt som en film inte kan göra. En film kan bara förmedla i ett linjärt flöde, utan stopp. En serie kan göra en karta där man ser flera rutor samtidigt och lätt kan bläddra till det avsnitt man vill kolla igen, eller i förväg.
Seriemediet kan också till skillnad från en bok med fotografier från filmer efterlikna det filmiska berättandet. Som i glidningen av ben-rymdskepp i 2001 och i tempo och bilduppdelning. Den tecknade serien har ett större släktskap med filmen än andra böcker.
Många filmer har gjort stort intryck på mig – och när jag ser scener från kultfilmer uppritade i Filmish (They Live, 2001, Potemkin..) spelas de upp i mitt minne. Boken är därför som en samling referensbilder. Man behöver kanske ha sett filmerna för att till fullo uppskatta boken. Men kan också ge smakprov på filmer man borde se. Film är ett imponerande medium, det går det inte att komma ifrån. Även om serier självklart är världens bästa konstform.