Utbildningsradion (ur.se) visar under 2015 en amerikansk dokumentär om tecknade serier i 10 avsnitt. Jag skriver litet om varje avsnitt. Idag avsnitt 7.
http://www.ur.se/Produkter/184878-Blackets-hjaltar-Superhjaltar#Se-program
”Why yell if you havent anything to say?”
Brian Azzarello
Bilden ovan är från ”Shadowplay, 1988” av Moore som berättar om CIAs inblandning i verkliga händelser.
Politik vs samhällsrelevans
Hur det här avsnittet skiljer sig från avsnitt 4, samhällsrelevans, är svårt att säga. Kanske att nu handlar det mer om sådant som går att debattera, om åsikter och partipolitisk påverkan, inte om samhällsproblem som alla tycker illa om. Men det verkar som det ändå glider in i varandra. Men det är typiskt den här lite röriga formen av amerikanskt stylad tvdokumentär. Hoppar litet hit och dit, ger lite smakprov.
”All artform is political”
– All artform is political, säger Ed Brubaker, som skrivit Captain America, Daredevil mm.
Även de som inte verkar som det, för även de som som följer rådande värderingar – som serier ofta gör – för då fram en konservativ politisk åsikt, menar Andrew McCurry, professor i litteratur.
Exempel på sådan konservatism är rasistiska serier under andra världskriget.
Visuella symboler har stor kraft
– Alan Moore sade att CIA upptäckte att serier är bästa mediet för att förmedla information, jag tror att det är för att båda hjärnhalvorna jobbar samtidigt, säger Grant Morrisson.
Exempel på det är när serier används för att påverka är i kampanj om landminor.
Metaforer för krig
– Superhjältar fungerar inte i verkliga världen, och det var svårt för superhjälteserier att hantera händelserna vid elfte september, menar Mark Evanier som gör Groo barbaren.
John Byrne, författare til Next Man, anser också att det blev konstigt när superhjältserier skulle ta upp elfte september.
– I den världen hände det inte, de skulle hindrat det. Man ska använda metaforer istället.
Ett exempel är serien DMZ som är en metafor för Irakkriget.
Batmanserien Dark Knight, är en metafor på Reagan-administrationen..
Serien Watchmen berättar hur superhjältar skulle påverkat politiken och samhället om de fanns på riktigt.
Länder som seriefigurer
Uncle sam, Captain america och Captain britain, för in superhjälter som en symbol för länder – det ideal som landet vill vara.
V för Vendetta
V for Vendetta, tecknare David Lloyd, skriven av Alan Moore.
Storbrittanien är en polisstat och mannen med Guy Fawkesmask gör revolution. En mask som blivit symbol för internetrörelsen Anonymous i vår verklighet. Kanske för det kraftfulla budskapet, att vem som helst kan vara V.
– Genom att V tar namnet Guy Fawkes, skapas en känsla av kontinuitet han är inte första rebellen, säger Andrew Deman seriehistoriker på Waterloo universitet.
V lämnar också över manteln (och masken) på slutet.
Joe Sacco, seriejournalistik
Joe Sacco, en av världens få seriejournalister började för 15-20 år sen.
Han har skrivit om Bosnien och Palestina.
– Man åker nånstans, intervjuar, antecknar åker hem och sätter sig ned och ritar så länge det behövs, säger Sacco
Han färgad av att gjort biografier, ritar sig själv ”så de vet att jag sett det, men mina ögon”
Han tycker det är hederligare att sätta in sig själv som subjektiv röst.
Seriejournalistik blir oftare läst?
– If I handed somone a book on the palestinians who is not particularly interested in the subject, they just gonna sort of push it away, says Joe Sacco.
– There is something about comic books that makes people to think its easier to read, but you can get a lot of hard information from comic book.